Pivii

... det är ett motto jag länge levt efter. Men när jag tillslut bestämde mig för att inte skotta pga fara för mitt liv, för tänk om jag skulle dö av utmattning efter att ens ha lyft ett finger, så bestämde jag mig för att damsuga passagen och mitt rum. Sen damtorkade jag också, så lite duktig har jag iallfall varit. Men det är nog inte många som skulle kalla att damsuga sitt rum för att man varit duktigt, men i mitt liv är jag det iallfall.

     



Mamma sa alltid att gräset var grönt, att det kittlade så härligt under fötterna
man fick lära sig att himlen är blå, att den är så vacker att titta på
man intalade sig själv att man kände lukten av sommar när solen sken

Pappa sa alltid att snön var vit, att det var så roligt att leka i den kalla snön
man fick lära sig att stjärnorna lös om natten, att månen alltid var där och lös vägen
man intalade sig själv att man såg det vackra när snön gnistrade under stjärnorna

Alla sa alltid att regnbågen hade så många vackra färger, att det fanns en skatt i slutet av den
man fick lära sig att färgerna var vackra, att olika färger betyder olika känslor
man intalade sig själv att man faktiskt såg alla dessa vackra färger överallt

Jag trodde på allt jag fick höra, men jag blev äldre
jag fick lära mig att jag inte alls såg alla färger, att det inte fanns en massa vackra syner och känslor
jag intalade mig själv att jag blivit lurad, det var inte så lätt att leva...

Men vad gör man då man alltid trott på färgerna, men upptäcker plötsligt en dag att allting bara är svart...